En vanlig missuppfattning är att beroende beror på bristande karaktär eller styrka. Detta synsätt har bidragit till stigmatiseringen av sjukdomen och har på ett orättvist sätt förminskat utmaningarna med att tillfriskna. I dag finns det en stor mängd forskning som visar att beroende är en kronisk hjärnsjukdom. Beroendesjukdomen utvecklas i ett komplext samspel mellan genetiska, psykologiska och sociala faktorer. Detta genombrott i forskningen har gjort det möjligt att minska stigmatiseringen runt beroende och det har blivit  lättare för personer att söka och hitta behandling.

Hjärnan och beroenden

Det finns flera olika faktorer som påverka uppkomsten av av beroende i hjärnan. Vissa personer är mer genetiskt sårbara för sjukdomen och denna sårbarhet går som arv i vissa familjer. Det handlar också om hur mycket och hur ofta man väljer att exponera sig för det  beroendeframkallande beteendet. Om man utsätter hjärnan alkohol och narkotika så spelar också den kemiska substansen stor roll. Vissa preparat är så starka att beroende kan uppstår efter en kort tids användning. Andra substanser kräver upprepad användning under lång tid.

Ett beroende påverkar hjärnans belöningssystem. Systemet förändras genom att minnet av tidigare belöningar, oavsett om det är mat, sex eller droger, kan utlösa ett biologiskt och beteendemässigt svar att repetera det beroendeframkallande beteendet för att frisätta signalsubstanser i hjärnan som skapar njutning. Detta kan upprepas trots negativa konsekvenser som kan uppstå på grund av aktiviteten, och ibland kan det upprepas trots att personen inte längre tycker att aktiviteten eller substansen är njutningsfull. Beroenden påverkar även motivationen och minnet. Det innebär att ett beroendeframkallande beteende, som till exempel att titta på porr eller ta droger, sannolikt kommer att ersätta hälsosamma beteenden om det utövas ofta. 

Förändringarna i hjärnans struktur och funktion skapar sug, personlighetsförändringar, onormala rörelser och andra beteenden. Den främre hjärnbarken skadas vilket innebär att personen får svårt med impulskontroll och skjuta upp tillfredsställelse. Den här delen av hjärnan utvecklas fortfarande hos unga vuxna och experter tror att det är anledningen till att substansanvändning i tidig ålder ökar risken för beroende.

Kognitiva och emotionella förändringar

Upprepad substansanvändning eller deltagande i ett specifikt beteende kan förändra hjärnans funktion både på kort och lång sikt. En person som regelbundet upprepar ett substansbruk eller tvångsmässigt beteende visar sannolikt synliga kognitiva och emotionella förändringar.

Kognitiva förändringar på grund av beroenden kan inkludera:

  • upptagenhet av substansen eller beteendet
  • en förändrad syn på för- och nackdelar med det problematiska beteendet
  • en falsk tro på att ens problem inte är konsekvenser av beroendet
  • kognitiv försämring
  • försämdar motorik

Känslomässiga förändringar på grund av ett beroende inkluderar:

  • ökad ångest
  • stress
  • paranoia
  • depression
  • svårt att identifiera och uttrycka känslor
  • lättretlighet
  • humörsvängningar
  • irritation
  • aggression 
  • svårt att upprätthålla och skapa hälsosamma relationer

Definitionen av beroende

Enligt American Society of Addiction Medicine (ASAM) kännetecknas beroendesjukdomen av:

  • en oförmåga att konsekvent avstå från ett specifikt beteende eller substanser
  • nedsatt beteendekontroll
  • begär eller ökat behov av drogen eller belönande upplevelser
  • oförmåga att känna igen problembeteende
  • oförmåga att känna igen problem i förhållanden
  • dysfunktionella känslomässiga reaktioner
  • sug och beroendebeteenden, triggade av externa händelser
  • risk för återfall även efter långa perioder av avhållsamhet
  • motstånd mot förändring trots att problemen blir värre

Behandling

Beroende är inte ett tecken på bristande karaktär eller svagheter. Det är en hjärnsjukdom som går att behandla. Det är viktigt att du pratar med beroendeexperter eller utbildad vårdpersonal när du söker hjälp åt dig själv eller en närstående med en beroendesjukdom.