Läkemedelsberoende: vad det är och hur du får stöd

Läkemedelsberoende kan utvecklas även när du tar ett läkemedel som en läkare har skrivit ut till dig. Ofta börjar beroendet med en behandling, till exempel mot smärta, efter ett trauma eller under en period av stress. Andra får tag på läkemedlet utanför vården.

Oavsett hur det har börjat kan du få abstinens om du slutar tvärt. Ändra därför inte dosen på egen hand. Prata först med den som skrev ut läkemedlet, eller med vården om du har fått det på annat sätt.

Är du beroende av läkemedel?

Du är inte ensam. Vi erbjuder konfidentiell behandling för läkemedelsberoende, online eller i Stockholm.

08-525 18 232 kontakta oss

Vad är läkemedelsberoende?

Att behöva ett läkemedel är inte samma sak som att vara beroende av det. En person med diabetes kan till exempel behöva ta insulin varje dag.

Vid ett läkemedelsberoende blir användningen svår att kontrollera och kan påverka din hälsa och vardag. Du känner en stark längtan efter läkemedlet, och du mår dåligt när du inte tar det. Med tiden kan kroppen också vänja sig vid läkemedlet.

En del tar läkemedlet för att få en känsla av lugn eller välbehag, och inte längre för de besvär det skrevs ut mot.

Läkemedelsberoende, som många kallar läkemedelsmissbruk eller tablettmissbruk, är ett medicinskt tillstånd som går att behandla.

Varför blir man läkemedelsberoende? Orsaker och risker

Vem som helst kan bli beroende av läkemedel, men alla blir det inte. Risken att bli beroende av läkemedel ökar när du tar vissa läkemedel regelbundet under lång tid.

Vilka är de vanligaste orsakerna till läkemedelsmissbruk? Flera faktorer kan bidra till ett beroende. Har du tidigare haft ett beroende, till exempel av alkohol eller droger, är risken större. Det gäller också om du har eller har haft psykisk ohälsa.

Att ha en riskfaktor betyder inte att du kommer att bli beroende. Har du någon av dem kan du berätta det för din läkare.

Vilka läkemedel är beroendeframkallande?

Många av de läkemedel som kan ge beroende är narkotikaklassade. Vilka som räknas dit står i förteckningarna över narkotikaklassade läkemedel.

• Narkotikaklassade läkemedel

  Här är några exempel på beroendeframkallande läkemedel.

  • Bensodiazepiner, som är lugnande läkemedel, till exempel diazepam, oxazepam och alprazolam (Xanor).
  • Smärtstillande opioider, till exempel morfin, oxykodon, kodein och tramadol.
  • Vissa sömnmedel, till exempel zopiklon, zolpidem och nitrazepam.
  • Pregabalin (Lyrica), som används vid svår ångest och långvarig smärta.

  Vissa centralstimulerande läkemedel som används vid ADHD, till exempel metylfenidat och lisdexamfetamin, är också narkotikaklassade. Här kan du läsa mer om beroende av ADHD-läkemedel.

• Icke-narkotikaklassade läkemedel

  Gabapentin är ett exempel på ett läkemedel som inte är narkotikaklassat. Antidepressiva läkemedel av typen SSRI, som sertralin och escitalopram, räknas inte heller som narkotika. Sertralin kan ge utsättningssymtom om du slutar tvärt.

  Avsvällande nässpray är inte heller narkotikaklassad. Använder du den i mer än tio dagar i följd kan du i stället bli mer täppt i näsan.

  Att ett läkemedel inte är narkotikaklassat betyder inte att det saknar risker. Har du besvär med något av de här läkemedlen kan du vända dig till vårdcentralen eller till den som skrev ut det.

Tecken på läkemedelsberoende och tablettmissbruk

Ett läkemedelsberoende kan se olika ut från person till person. Många märker det först när de försöker minska dosen eller sluta. Du kanske känner igen några av de vanliga tecknen på läkemedelsberoende hos dig själv eller hos någon i ditt liv.

• Beteende och vardag

  Tecken på tablettmissbruk kan vara att

  • du tar läkemedlet oftare eller i större doser än du har blivit ordinerad
  • läkemedlet tar allt större plats i ditt liv
  • användningen påverkar ditt arbete, dina studier eller dina relationer.

• Fysiska symtom

  Du kan också få kroppsliga symtom på läkemedelsberoende. Ett tecken är att samma dos inte längre ger samma effekt, så att du behöver mer. Det kallas tolerans och ökar risken för beroende, både fysiskt och psykiskt.

  Ett annat tecken är att du får abstinensbesvär när du inte tar läkemedlet.

  Ring 112 direkt om någon andas långsamt efter att ha tagit läkemedel. Det kan vara ett tecken på överdos.

• Psykiska symtom

  Symtom på tablettmissbruk märks också i tankar och känslor. Du kanske känner ett starkt behov av läkemedlet. Det kan vara svårt att låta bli, även när du märker att det påverkar din hälsa.

  Känner du igen dig i något av det här kan du prata med din läkare, eller med oss.

Läkemedelsabstinens: vad händer när du slutar?

Abstinens är kroppens reaktion när du minskar eller slutar med ett läkemedel som den har vant sig vid. Hur det känns beror på vilket läkemedel det är, hur mycket du har tagit och hur länge.

Vanliga besvär är oro och ångest, sömnsvårigheter, illamående och svettningar. Du kan också få hjärtklappning, bli irriterad eller ha ont. Är besvären svåra ska du kontakta vården.

Med bensodiazepiner behöver du vara särskilt försiktig. Abstinenssymtom vid bensodiazepiner kan komma även efter normal användning under en kort tid. Exempel på symtom är sömnstörningar, muskelvärk, skakningar och stark oro. I allvarliga fall kan förvirring, hallucinationer eller epileptiska anfall förekomma.

Har du använt bensodiazepiner länge behöver du i regel en långsam och successiv nedtrappning. Om du slutar tvärt finns det risk för abstinenskramper.

Att få abstinens betyder inte alltid att du är beroende. Vill du minska eller sluta gör du det tillsammans med den som skrev ut läkemedlet, så att ni kan planera nedtrappningen ihop.

Hur undviker jag att bli läkemedelsberoende?

Många läkemedel som kan ge beroende är viktiga och ibland nödvändiga. Ofta tar du dem under en kort tid, men ibland under längre perioder.

För att minska risken ska du alltid följa läkarens ordination. Ändra aldrig dosen utan att först prata med din läkare.

Känner du oro för att du har blivit beroende, eller håller på att bli det? Ta upp det med din läkare, för att få råd om andra behandlingar och hjälp att trappa ner eller sluta. 

Efter att ha blivit skickat mellan psykiatrin och beroendevården fick min dotter äntligen hjälp för sin samsjuklighet. Nu har hon varit nykter i tre år! Tack!

Jessica A

Behandling vid läkemedelsberoende och tablettmissbruk

Hos oss på Beroendekliniken kan du få hjälp vid läkemedelsberoende genom samtal och terapi. Vi erbjuder inte nedtrappning eller utsättning av läkemedel, men vi kan ge stöd medan du trappar ner med din läkare.

Vår behandling vid läkemedelsberoende ges i öppenvård, och efter en individuell bedömning kan vi hjälpa dig vidare till ett behandlingshem.

• Öppenvård i Stockholm och online

  I vår öppenvård får du en individuell behandlingsplan utifrån din situation. Du får terapi både enskilt och i grupp, bland annat Kognitiv Beteendeterapi (KBT). KBT är en av de utvärderade behandlingsmetoderna inom beroendevården.

  Du kan gå i behandling vid läkemedelsberoende i Stockholm eller ha dina samtal online. Det kan göra det lättare att passa in behandlingen i vardagen.

• Behandlingshem

  Behandlingshem vid tablettmissbruk kan bli aktuellt om du behöver mer stöd än öppenvården kan ge. Vi erbjuder heldygnsvård på våra behandlingshem Castle Craig i Skottland och Smarmore Castle på Irland, och vi kan hjälpa dig med en remiss dit.

Tablettmissbruk: stöd till dig som är anhörig

När någon i ditt liv har ett läkemedelsberoende påverkar det dig också. Kanske har du sett några av tecknen ovan, eller så har du bara en känsla av att något inte stämmer. Det är inte alltid lätt att veta hur du ska ta upp det.

Vi erbjuder stöd för anhöriga, och du är välkommen att höra av dig för att prata om din närståendes situation.

Att få hjälp börjar med ett samtal

Är du redo att ta nästa steg, eller vill du först förstå mer om hur det går till? Kom i kontakt idag.

Kontakta oss 08-525 18 232

Vanliga frågor

• Kan man bli beroende även om läkemedlet är utskrivet av en läkare?

  Ett beroende kan utvecklas även när du tar läkemedlet precis som läkaren har ordinerat. Risken gäller särskilt vid långvarig behandling med beroendeframkallande läkemedel.

• Hur blir man av med tablettmissbruk?

  Ett första steg för att få hjälp vid tablettmissbruk är att prata med den som skrev ut läkemedlet. Tillsammans kan ni planera en nedtrappning. Hos oss kan du samtidigt få samtal och terapi, och vid behov hjälp med remiss till behandlingshem.

• Varför avslutar man behandling med vissa läkemedel stegvis?

  Ett läkemedel som kroppen har vant sig vid kan ge abstinens om du slutar tvärt. Med vissa läkemedel kan abstinensen bli allvarlig, och därför trappar du ner i lugn takt tillsammans med vården.

Ta kontakt om du vill prata om din situation

Du kan prata med oss i förtroende om din användning av läkemedel, oavsett om den började med ett recept eller inte. Ta kontakt, så berättar vi vilket stöd som finns. Funderar du på att ändra dosen, prata först med den som skrev ut läkemedlet.