Metamfetamin är en centralstimulerande drog och en variant av amfetamin. Drogen kallas också meth, och i kristallform crystal meth. Den påverkar hjärnans belöningssystem och är mycket beroendeframkallande.
Metamfetamin kan ge ett längre rus än amfetamin och innebära större risker för både kropp och psyke. Om du oroar dig för din egen eller någon närståendes användning av metamfetamin kan du kontakta oss och prata om vilket stöd som finns.
Innehållsförteckning
Vad är metamfetamin (meth)?
Metamfetamin är en centralstimulerande drog som gör dig mer vaken och bland annat höjer pulsen, enligt Internetmedicin.
Oftast säljs metamfetamin som ett vitt pulver i kapslar, men drogen finns också i kristallform. Internetmedicin beskriver kristallerna som genomskinliga, ungefär som små isbitar eller grovt salt. Därför kallas de ice, och ett annat namn är crystal meth. Ice ger ett starkare rus än vanligt amfetamin, med en känsla av upprymdhet och mer energi.
EU:s narkotikabyrå (EUDA) påpekar i sin drogprofil att renheten varierar, och därmed hur stark drogen blir. I Sverige är metamfetamin narkotikaklassat.
Skillnaden mellan metamfetamin och amfetamin
En skillnad på amfetamin och metamfetamin är att metamfetamin lättare tar sig in i hjärnan och verkar under längre tid. Forskarna bakom jämförelsen menar att det kan innebära större hälsorisker.
En förklaring till att effekten sitter i längre är att metamfetamin har längre halveringstid än amfetamin, enligt Internetmedicin. Halveringstiden är den tid det tar för kroppen att göra sig av med hälften av ämnet.
Internetmedicin beskriver dessutom att metamfetamin förstärker sinnesintrycken mer än vanligt amfetamin och att risken för psykos är högre. Samma sak gäller crystal meth, som är en form av metamfetamin. Du kan läsa mer om amfetaminberoende här.
Hur används metamfetamin och vilka risker följer?
Metamfetamin kan sväljas, sniffas, injiceras eller rökas, enligt EUDA. Framför allt kristallformen går att röka. Hur man tar metamfetamin påverkar vilka risker drogen ger.
När drogen röks når den hjärnan mycket snabbare än när den sväljs, visar EUDA i sin översikt över metamfetamin i Europa. Risken för beroende är också större när metamfetamin röks än när det sväljs.
Effekter, biverkningar och hälsorisker
Metamfetamin påverkar bland annat dopamin, ett signalämne som hjärnan använder i belöningssystemet. Drogen får mängden dopamin i hjärnan att öka kraftigt, enligt forskning om hur metamfetamin påverkar hjärnan. Det ger eufori, en stark känsla av lycka och välbehag, och är en del av förklaringen till att drogen är så beroendeframkallande.
Metamfetamin och andra centralstimulerande droger kan ge psykiska besvär som oro, rastlöshet, ångest och misstänksamhet, enligt Internetmedicin.
-
Kortvariga effekter
Metamfetamin kan ge följande effekter under ruset:
- eufori, ökad självsäkerhet och mer energi
- lust att umgås med andra
- minskad aptit och ingen känsla av trötthet
- svårt att sova
- högt blodtryck och snabb puls.
När effekten går över kan du känna dig irriterad, rastlös, ängslig, nedstämd och slö.
Ju högre dos, desto mer stiger puls och blodtryck. Vid höga doser kan blodtrycket stiga kraftigt och pulsen bli mycket snabb, enligt Internetmedicin. Blir någon akut sjuk efter att ha tagit metamfetamin, ring 112.
-
Långvariga effekter och hälsorisker
Långvarig användning av metamfetamin kan förändra hjärnan, enligt EUDA. Det kan märkas som sämre minne och svårigheter att fatta beslut. Forskning tyder på att drogen även kan skada nervceller, bland annat genom inflammation i hjärnan.
En del får symtom som liknar en psykos, till exempel starka misstankar mot andra, och Internetmedicin beskriver en ökad risk för psykos. Det kan även kännas som att det kliar eller kryper under huden. Symtomen kan sitta i en tid efter att man har slutat, men ofta går de över.
Det finns flera risker för kroppen vid användning av centralstimulerande droger som amfetamin och metamfetamin, bland annat:
- skador på hjärta och blodkärl, till exempel hjärtsvikt
- ökad risk för stroke
- viktnedgång, näringsbrist och vitaminbrist
- kraftig karies och torr mun, ibland kallat meth-mun.
Användning av centralstimulerande droger under graviditet kan skada fostret, enligt Internetmedicin.
-
Riskbeteende och smitta
Metamfetamin och andra centralstimulerande droger kan göra det svårare att kontrollera sina impulser och att hålla igen. Den som injicerar drogen och delar sprutor eller nålar kan smittas av hiv och hepatit, precis som vid injektion av andra droger. Immunförsvaret kan försämras, och risken för allvarliga infektioner ökar.
Tecken på metamfetaminberoende
Ett beroende av metamfetamin är en form av drogberoende och kan märkas både i hur du mår och hur du beter dig. Sådana förändringar kan ha flera orsaker, så det går inte att avgöra om någon har ett beroende enbart utifrån dem.
Ett tecken som EUDA beskriver är ökad tolerans, alltså att det behövs mer av drogen för att få samma effekt.
-
Förändrat beteende och humör
Den som använder metamfetamin kan få ett mer instabilt humör än tidigare. Irritation och ilska kan komma snabbare, och Internetmedicin beskriver att aggressiviteten kan riktas både mot andra och mot sig själv. En del blir misstänksamma mot människor i sin närhet.
-
Förändrat utseende och hälsa
Den som använder metamfetamin under lång tid kan gå ner i vikt och få problem med tänderna. Sömnen och aptiten kan förändras.
Abstinens från metamfetamin
Abstinensen efter metamfetamin är på många sätt det motsatta av ruset. Där ruset gav energi och eufori kommer i stället trötthet och nedstämdhet. Internetmedicin beskriver abstinens efter centralstimulerande droger generellt, och efter långvarig och intensiv användning kan de ge liknande besvär, till exempel vid kokainmissbruk.
Amfetamin påverkar hjärnans dopaminsystem, och förändringarna i systemet har kopplats till hur svåra abstinensbesvären blir.
Besvären börjar inom ett till två dygn efter det sista intaget och är som tydligast de första dagarna. Internetmedicin nämner:
- trötthet
- nedstämdhet och olust
- oro
- ökad aptit.
Vissa besvär kan hålla i sig i veckor eller månader, till exempel nedstämdhet, ångest och sömnproblem, enligt forskning om abstinens efter centralstimulerande droger.
Internetmedicin beskriver också en ökad risk för självmordshandlingar vid användning av centralstimulerande droger. Om du har tankar på att ta ditt liv, sök vård direkt. Är du i akut fara, ring 112.
Idag är det ett år sedan jag blev inskriven på behandling hos er. Det var utan tvekan ett av mina bästa beslut någonsin. Idag har jag ett fantastiskt liv i nykterhet, lever i programmet och min första sponsee jobbar i steg nio. Jag och min flickvän har hittat tillbaka till varandra och till sommaren gifter vi oss. Och jag har nytt jobb som jag kan ta mig an och trivas med utifrån helt andra förutsättningar som nykter. Svårt att känna annat än tacksamhet.
Behandling vid metamfetaminberoende
Det går att tillfriskna från ett metamfetaminberoende, men vilken behandling som passar bäst varierar från person till person. Därför är ett bra första steg att låta en beroendespecialist bedöma din situation.
Vid beroende av centralstimulerande droger bygger behandlingen i första hand på samtal och metoder som hjälper dig att förändra beteenden, enligt Internetmedicin. I vissa studier har sådan behandling gett positiva effekter, särskilt under de första sex månaderna. När psykoterapi har använts som enda metod har fler stannat kvar i behandlingen än vid andra insatser.
Metoden med starkast stöd kallas contingency management och bygger på att du får belöningar när du håller dig drogfri. Den kan kombineras med kognitiv beteendeterapi (KBT).
Det finns inte tillräckligt med forskning för att säga att något läkemedel behandlar själva beroendet. Däremot kan läkemedel användas mot enskilda besvär, till exempel sömnproblem, oro eller psykotiska symtom. En del läkemedel mot sömnproblem och oro kan i sig ge beroende, enligt Internetmedicin.
Besvären som finns kvar efter de första dagarna, som nedstämdhet och sömnproblem, behöver tas på allvar. Forskare rekommenderar att sådana besvär bedöms och behandlas, eftersom det kan minska risken att börja använda igen.
Beroendekliniken erbjuder öppenvård. Här kan du läsa mer om hur vi arbetar med behandling för drogberoende. Vid behov kan vi hänvisa dig till våra behandlingshem Castle Craig i Skottland och Smarmore Castle på Irland. Avgiftning av droger kan ingå i behandlingen om bedömningen visar att du behöver det.
Att få hjälp börjar med ett samtal
Vanliga frågor och svar om metamfetamin
-
Vad kallas metamfetamin på svenska?
När man säger meth på svenska menar man metamfetamin. Internetmedicin nämner även slangnamnen meta, crystal och yaba. Kristallformen kallas bland annat ice, glass, Los Angeles glass och crystal meth.
-
Hur snabbt kan man bli beroende av metamfetamin?
Det går inte att säga exakt hur snabbt ett beroende av metamfetamin utvecklas, men risken är stor. Vid långvarig användning eller höga doser kan det bli svårt att sluta, även om du vill. En annan forskningsartikel kopplar drogens kraftiga effekt på dopaminet till en hög risk att utveckla beroende.
-
Går det att tillfriskna från ett metamfetaminberoende?
Ja, och tillfrisknandet från ett metamfetaminberoende ser olika ut för olika personer. Ibland behövs stöd även efter att abstinensen har gått över. Läs om vilken hjälp som finns under Behandling vid metamfetaminberoende.
Ta kontakt om du vill prata om din situation
Hos oss kan du prata om din situation i förtroende, oavsett om det gäller dig själv eller någon närstående. Kontakta oss för att få veta mer om våra behandlingar eller vårt stöd för anhöriga.
Fyll i formuläret så kontaktar vi dig snarast möjligt
”Obligatoriskt” anger obligatoriska fält
