Ätstörningar

Många patienter inom beroendevården har också samsjuklighet, d.v.s att de också lider av psykisk ohälsa. En av de psykiatriska sjukdomar som kan vara svår att upptäcka är ätstörningar. Många kanske tänker på anorexi när de hör ordet, men inom den här gruppen av sjukdomar ryms också bulimi och andra typer av störningar.

Vad är en ätstörning?

En ätstörning börjar vanligtvis med ett ohälsosamt fokus vid kroppsbild, vikt och mat. Det finns flera olika typer av ätstörningar inklusive: hetsätning, anorexia, bulimi, undvikande/restriktiv ätstörning

(ARFID) och atypisk ätstörning (EDNOS). Det finns många olika teorier om varför personer utvecklar ätstörningar men troligtvis beror det på en mängd olika faktorer som kan vara både genetiska, psykologiska och sociala. För att få rätt hjälp är det viktigt att identifiera vilken eller vilka typer av beteenden som personen med ätstörning uppvisar.

Hetsätningsstörning

Personer som har en hetsätningsstörning känner ofta ett okontrollerbart begär av att äta stora mängder mat under en kort tidsperiod. Sjukdomen liknar bulimi men en person med hetsätningsstörning kräks inte efter att de har hetsätit. Enligt den senaste upplagan av “Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5)” är huvudkriterierna för en hetsätningsstörning följande:

1. Återkommande och ihållande episoder av hetsätning
2. Hetsätningsepisoder som innehåller minst tre av följande kännetecken:

• att äta mycket snabbare än normalt
• att äta tills man känner sig obehagligt mätt
• att äta stora mängder mat utan att vara fysiskt hungrig
• att äta ensam för att man skäms över hur mycket man äter
• att känna sig äcklad av sig själv, deprimerad eller skamfylld efter en hetsätningsepisod

1. Hetsätningen medför ett påtagligt lidande
2. Hetsätningen  förekommer i genomsnitt en gång i veckan i minst tre månader
3. Frånvaro av regelbundna kompenserande beteenden (som kräkningar)

På Stockholms beroendeklinik hjälper vi personer som lider av ätstörning i kombination med ett beroende det vill säga när du har en dubbeldiagnos.

Anorexia

Anorexia nervosa är troligen den mest kända ätstörningen. Den här typen av ätstörning präglas av kontroll och regler runt mat, vikt och ätande. Personer med anorexia sätter oftast upp stränga regler och rutiner runt sitt ätande. De kan räkna kalorier, överträna, använda laxerande och urindrivande medel och är mycket rädda för att gå upp i vikt. Personer med anorexi har oftast en mycket orealistisk bild av hur de egentligen ser ut. Symptomen av anorexia kanske inte passar in exakt på de diagnostiska kriterierna. Anorexi diagnosticeras aldrig med hjälp av kroppsvikten. Det finns personer som är normalviktiga som får diagnosen. Istället handlar det om ett tvångsmässigt beteende när det gäller mat och träning. Störningen kan orsaka allvarliga fysiska problem eftersom kroppen svälter och kan leda till tvångsvård på sjukhus. Anorexia kan också leda till förlust av muskelmassa och som ett försvagat skelett. Anorexi kan vara en svårbehandlad sjukdom och tidig upptäck är av största vikt. Det första steget till att tillfriskna är att prata med en terapeut, läkare eller ätstörningsspecialist.

På våra behandlingshem kan vi hjälpa dig som lider av ätstörning i kombination med ett beroende.

Bulimi

Bulimia nervosa yttrar sig i ett beteende där man äter stora mängder mat (hetsätning) och sedan kompenserar för det genom att kräkas, ta laxerande medel, träna överdrivet eller fasta. Dessa beteenden kallas ofta för “rensning”. Bland patienter med bulimi är det vanligt att man har svårt att hantera starka känslor. Personer med bulimi kan vara underviktiga, överviktiga eller normalviktiga. Bulimi kan på lång sikt  leda till allvarliga hälsoproblem. Bland dessa hittar vi skador i munnen eller på tänderna (som orsakas av kräkningarna), sura uppstötningar och kroniska mag-tarmproblem.

Undvikande/restriktiv ätstörning (ARFID)

Personer som har en undvikande/restriktiv ätstörning är ointresserade av mat och ofta mycket selektiva och begränsade i vad de kan äta.  Till skillnad från andra ätstörningar involverar inte ARFID problem med kroppsbilden eller en rädsla för att bli tjock. Den här ätstörningen kallas även för selektiv ätstörning. Selektiv ätstörning är vanligt bland personer med autism.

Vanliga tecken på undvikande/restriktiv ätstörning:

• inget intresse av mat/ätande
• undviker viss mat på grund av dess konsistens eller färg
• personen äter en mycket ensidig kost 
• behöver ta kosttillskott för att undvika näringsbrist
• matvanorna försvårar sociala relationer
• följer inte tillväxtkurvan (hos barn)

Atypisk ätstörning (EDNOS)

I den här kategorin hittar vi personer som känner stress, obehag och ångest runt mat och kost men som inte passar in i någon av de andra diagnoserna.

Tecken på en ätstörning

Ätstörningar kan vara svåra att upptäcka. Det som du framförallt ska vara uppmärksam på är ett förändrat beteende. 

De vanligaste tecknen inkluderar:

• upphör med sociala aktiviteter – det inkluderar att äta med andra
• matritualer – att skära upp mat på ett särskilt sätt eller i små bitar, att tugga ett bestämt antal gånger
• kroppskontroll – tvångsmässiga kontrollbeteenden som att väga sig, spegla sig
• dålig självkänsla, negativt självprat som mestadels kopplas till utseendet
• gömmer mat
• överdrivet och ohälsosamt tränande
• försvinner/går på toaletten efter måltider
• extrema matvanor – hetsäter, äter bara vissa livsmedel eller bantar ständigt
• humörsvängningar, retlighet, depression
• mag och tarmbesvär – förstoppning, diarre och sura uppstötningar

Ätstörningar är allvarliga, livshotande sjukdomar. Ju tidigare det upptäcks desto bättre är chansen till en lyckad behandling. Bland de mest framgångsrika metoderna finns KBT. På Stockholms beroendeklinik behandlar vi personer med ätstörning och ett beroende.