Bensodiazepinberoende – tecken, risker, biverkningar & behandling

Victoria McCann
Editorially reviewed on by
Page last updated

Bensodiazepiner, ofta kallade benzo, är narkotikaklassade läkemedel som läkare skriver ut mot bland annat ångest och sömnproblem. De är tänkta att användas under en kortare tid, eftersom risken för beroende ökar ju längre du tar dem.

Ett bensodiazepinberoende kan utvecklas även hos den som tar sitt läkemedel precis som läkaren har sagt. Att blanda bensodiazepiner med alkohol eller andra lugnande medel är farligt och kan leda till en allvarlig överdos.

Person med obehag i sängen – illusterar abstinenssymtom vid bensodiazepinberoende och behov av behandling.

Är du beroende av bensodiazepiner?

Vi erbjuder skräddarsydd behandling som kan anpassas efter dina behov.

Vad är bensodiazepiner?

Bensodiazepiner är en grupp lugnande läkemedel som skrivs ut av läkare. De dämpar oro och spänning och används vid flera olika besvär:

  • ångest och oro
  • sömnsvårigheter
  • muskelspasmer
  • inför operationer och andra ingrepp, för att lugna
  • akuta abstinenssymtom när någon slutar dricka alkohol.

Vilken sorts bensodiazepin läkaren skriver ut beror bland annat på vilka besvär du har. Ett preparat kan användas främst mot ångest, medan ett annat också används mot sömnsvårigheter. Eftersom kroppen kan vänja sig vid bensodiazepiner ska de användas med försiktighet.

Är benzo en drog?

Bensodiazepiner är läkemedel, och de är samtidigt klassade som narkotika. I Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2011:10) finns till exempel alprazolam, diazepam och oxazepam med bland de ämnen som klassas som narkotika.

Att ett läkemedel kan ge beroende betyder inte att alla som tar det blir beroende.

Hur verkar benzo i kroppen?

Bensodiazepiners verkningsmekanism bygger på att de förstärker effekten av GABA, en signalsubstans som bromsar signalerna mellan nervcellerna i hjärnan. När bromsen blir starkare blir hjärnan mer dämpad.

FASS beskriver mekanismen för diazepam, den verksamma substansen i Stesolid. Diazepam fäster vid särskilda mottagare i hjärnan, så kallade bensodiazepinreceptorer, och förstärker på så sätt GABA.

Det är därför man blir lugnare och mindre ångestfylld på benzo. Det blir också lättare att somna. Musklerna slappnar av, och enligt FASS beror det på att diazepam dämpar reflexer i ryggmärgen. Diazepam påverkar också minnet.

Exempel på bensodiazepiner och vad de används till

I Sverige skrivs bensodiazepiner ut under olika produktnamn. Här är tre exempel, med den verksamma substansen inom parentes:

  • Stesolid (diazepam) används enligt FASS vid ångest, oro och rastlöshet, vid muskelspasmer och inför ingrepp.
  • Xanor (alprazolam) används enligt FASS för kortvarig behandling av ångest hos vuxna. Läkemedlet ska bara användas när ångesten är svår, begränsar vardagen eller ger mycket stora obehag. Produktresumén säger att behandlingen ska vara så kort som möjligt och inte längre än två till fyra veckor.
  • Oxascand (oxazepam) används enligt FASS vid ångest, oro, rastlöshet och sömnsvårigheter.

Biverkningar av bensodiazepiner

FASS beskriver bland annat följande biverkningar av diazepam, som är en bensodiazepin:

  • dåsighet, matthet och avtrubbade känslor
  • minskad vakenhet och förvirring
  • huvudvärk och yrsel
  • muskelsvaghet och sämre koordination
  • dubbelseende.

Biverkningarna märks ofta i början av behandlingen och brukar avta när du har tagit läkemedlet ett tag. Hos äldre ökar risken för fall och fallskador. Minnesluckor kan uppstå även vid vanliga doser, och risken ökar med högre doser.

Ovanligare är så kallade paradoxala reaktioner, där läkemedlet ger motsatt effekt. För Xanor nämner FASS bland annat rastlöshet, upprördhet, irritation, aggressivitet, mardrömmar och hallucinationer, främst hos äldre. En depression som inte har upptäckts tidigare kan också bli tydlig under behandlingen.

Tecken på bensodiazepinberoende och benzo missbruk

Ett bensodiazepinberoende kan visa sig genom flera olika tecken, hos dig själv eller hos någon i ditt liv. Uttrycket benzomissbruk används ofta om en användning som har blivit skadlig eller svår att kontrollera.

Internetmedicin beskriver bland annat de här tecknen:

  • samma dos ger inte längre samma effekt, och du behöver mer
  • det är svårt att kontrollera hur mycket du tar
  • det är svårt att minska eller sluta
  • du får abstinenssymtom när dosen minskas.

Den här listan ska inte användas som ett självtest. Känner du igen något av det här är det en bra idé att prata med den som har skrivit ut läkemedlet, eller med oss.

  • Beroende trots ordinerad dos

    Fysiskt beroende av bensodiazepiner innebär att kroppen har vant sig vid läkemedlet, och det kan uppstå även när du följer ordinationen. Kroppslig tillvänjning är i sig inte samma sak som att ha tappat kontrollen över användningen. Vårdpersonal kan bedöma om användningen har blivit ett problem, utifrån hela din situation.

    Enligt FASS kan både fysiskt och psykiskt beroende uppstå, även hos personer utan särskilda riskfaktorer. Risken ökar med högre dos och längre behandlingstid, och när flera bensodiazepiner kombineras. Den är också högre för den som tidigare har haft problem med alkohol eller läkemedel.

    Har du fått läkemedlet utskrivet och följt ordinationen har du inte gjort något fel.

    Du kan läsa mer om läkemedelsberoende och beroende av Xanor här.

Benzo abstinens: vad händer när du slutar?

Abstinens efter bensodiazepiner kan uppstå om kroppen har vant sig vid läkemedlet och det sätts ut för snabbt. Sluta aldrig tvärt och ändra inte dosen på egen hand. Prata först med den som har skrivit ut läkemedlet.

FASS och Internetmedicin beskriver bland annat följande abstinenssymtom:

  • oro, spänning och rastlöshet
  • irritation och förvirring
  • sömnsvårigheter
  • huvudvärk och muskelsmärta
  • darrningar, kallsvettning och hjärtklappning
  • magont.

Hos vissa är magont och ökad oro de enda tecknen på abstinens. I svåra fall blir symtomen kraftigare. Det kan handla om overklighetskänsla, överkänslighet för ljus, ljud och beröring, domningar och stickningar i armar och ben, hallucinationer eller kramper.

Får du eller någon i din närhet hallucinationer eller svår förvirring, sök akut vård. Vid kramper eller medvetslöshet, ring 112.

Symtomen kommer ibland först flera dagar efter att du har slutat. De besvär som läkemedlet en gång skrevs ut för, till exempel ångest eller sömnproblem, kan också komma tillbaka starkare under en period. Det kallas rebound. Risken för de här reaktionerna är större om läkemedlet sätts ut abrupt. Därför rekommenderar FASS att dosen minskas stegvis. Hur snabbt nedtrappningen kan gå behöver läkaren anpassa efter dig och din situation.

Överdos av bensodiazepiner

En överdos av bensodiazepiner kan vara livshotande. Enligt FASS kan alprazolam, den verksamma substansen i Xanor, ge kraftig dåsighet, andningsdepression, koma och död om det tas tillsammans med opioider. Det gäller även när båda läkemedlen är förskrivna, eftersom kombinationen kan förstärka den dämpande effekten på andningen. Dödsfall har också rapporterats när alprazolam har använts på fel sätt tillsammans med alkohol eller andra lugnande läkemedel.

Internetmedicin beskriver bland annat de här tecknen på överdos:

  • kraftig dåsighet eller sänkt vakenhet
  • yrsel och svårt att hålla balansen
  • sluddrigt eller långsamt tal
  • muskelsvaghet
  • lågt blodtryck och långsam puls
  • låg kroppstemperatur
  • långsam eller ytlig andning
  • medvetslöshet eller koma.

Misstänker du att någon har tagit en överdos, ring 112 direkt.

Behandling vid bensodiazepinberoende

Behandling vid bensodiazepinberoende behöver anpassas efter din situation.

Nedtrappningen gör du tillsammans med den läkare som har skrivit ut läkemedlet. Beroendekliniken erbjuder inte utsättning av läkemedel, så den delen ligger kvar hos vården som har förskrivit det. Du kan läsa mer om medicinsk avgiftning här.

Hos oss kan du få stöd med det som ett bensodiazepinberoende för med sig i livet. Du får behandling för drogberoendemed samtal och terapi, utifrån en individuell behandlingsplan. En av behandlingsformerna är Kognitiv Beteendeterapi (KBT).

Behandlingen sker i öppenvård. Det innebär att du bor kvar hemma under behandlingen, så du kan fortsätta arbeta eller studera samtidigt.

Vilken vårdform som passar dig bäst avgörs i en individuell bedömning. Visar bedömningen att heldygnsvård passar dig bättre, kan vi remittera dig vidare till våra behandlingshem Castle Craig i Skottland och Smarmore Castle på Irland. Heldygnsvård innebär att du bor på behandlingshemmet under den tid behandlingen pågår.

Bild på terapirum på Beroendekliniken i Stockholm - symboliserar behandlingsmetoder vid beroende och psykisk ohälsa

Efter att ha blivit skickat mellan psykiatrin och beroendevården fick min dotter äntligen hjälp för sin samsjuklighet. Nu har hon varit nykter i tre år! Tack!

Jessica A, anhörig

Vanliga frågor och svar om bensodiazepinberoende

  • Vilka bensodiazepiner är vanligast?

    De vanligaste bensodiazepinerna inkluderar alprazolam (Xanax), diazepam (Stesolid), och oxazepam (Oxascand). De används för olika tillstånd som ångest, sömnproblem och epilepsi.

  • Hur används bensodiazepiner vid alkoholavvänjning?

    Diazepam, som finns i Stesolid, används för att lindra akuta abstinenssymtom vid alkoholberoende. Enligt FASS om Stesolid tabletter gäller det också delirium tremens och tillstånd som kan leda dit. Behandlingen ges inom vården.

  • Är Stesolid och Xanor bensodiazepiner?

    Ja. Stesolid innehåller diazepam och Xanor innehåller alprazolam, och båda hör till gruppen bensodiazepiner. Imovane räknas däremot inte dit. Det innehåller zopiklon, som är ett bensodiazepinliknande sömnmedel och enligt FASS om Imovane används vid tillfälliga och kortvariga sömnbesvär hos vuxna.

Kontakta oss idag

Vi erbjuder behandling av substansberoenden, beteendeberoenden och psykisk ohälsa.

Kontakta oss om du vill prata om din situation

Det kan kännas svårt att prata om problem med ett läkemedel som du har fått utskrivet. Hos oss kan du prata om din situation i förtroende. Kontakta oss, så berättar vi vilket stöd som finns.

Prata alltid med den som har skrivit ut läkemedlet innan du ändrar något i din medicinering.

Är det någon i ditt liv du oroar dig för? Du kan läsa mer om stöd för anhöriga här.

Fyll i formuläret så kontaktar vi dig snarast möjligt

”Obligatoriskt” anger obligatoriska fält

Detta fält används för valideringsändamål och ska lämnas oförändrat.
Fullständigt namnObligatoriskt

Sekretess och samtycket

beroendekliniken är ensam personuppgiftsansvarig.

Dina uppgifter används endast för att besvara din förfrågan och, vid behov, för att boka en tid.

Castle Healths nyhetsbrev

Genom att skicka in detta formulär bekräftar du att du har läst och förstått vår sekretesspolicy