Utmattningssyndrom – orsaker, symtom & behandling

Har du utmattningssyndrom?

Vi erbjuder effektiv, evidensbaserad behandling som du kan göra online eller personligen på vår klinik.
Behandling kontakta oss

Utmattningssyndrom (UMS) uppstår på grund av långvarig exponering för hög stress eller andra betydande påfrestningar. Tillståndet kan leda till både fysiska och psykiska besvär. Återhämtningsprocessen efter att ha drabbats av utmattningssyndrom kan ta tid, och det är inte ovanligt att bli mer stresskänslig efteråt. På denna sida kan du läsa om orsaker till utmattningssyndrom, dess olika faser och symtom, hur du kan minska risken för att bli sjuk samt behandlingsalternativ. Om du kämpar med utmattningssyndrom kan vi på Stockholms beroendeklinik erbjuda effektiv behandling som hjälper dig att tillfriskna.1

Vad är utmattningssyndrom?

Utmattningssyndrom kallades tidigare även för utbrändhet och i folkmun ibland att ”gå in i väggen”, samt utmattningsdepression. Dock är det viktigt att notera att inte alla som lider av utmattningssyndrom utvecklar en depression.2

Sedan 2005 har utmattningssyndrom erkänts som en medicinsk diagnos, en så kallad stressrelaterad psykisk symtomdiagnos som bygger på ett antal kriterier fastställda av Socialstyrelsen.3

Utmattningssyndrom uppstår som en konsekvens av långvarig och intensiv stress i kombination med otillräcklig återhämtning. Tillståndet innefattar både fysiska och psykiska symtom som orsakas av flera stressfaktorer och varar i minst sex månader, ofta ännu längre.4

Vad orsakar utmattningssyndrom?

Utmattningssyndrom uppstår på grund av långvarig stress och påfrestningar, särskilt när det inte finns möjligheter till återhämtning. Kroppen har förmodligen under en längre tid signalerat att belastningen är för hög.4

Det är sällan att enbart arbete eller privatliv skapar en överdriven belastning, utan det handlar oftare om en kombination av flera olika faktorer. Här är några exempel på vad som kan leda till kraftig stress:

  • Hög arbetsbelastning eller svagt stöd från ledningen/chefer, tillsammans med få möjligheter att påverka sin situation.
  • Höga krav både på jobbet och hemma, vilket resulterar i dubbelbelastning.
  • Höga krav relaterat till studier.
  • Mobbning eller nedlåtande behandling.
  • Konflikter med vänner, familj eller kollegor.
  • Påfrestningar i det privata livet, såsom separationer, dödsfall, sjukdomar inom familjen, samt ekonomiska eller boendemässiga svårigheter.
  • Hög press från omgivningen eller från sig själv.
  • Ansvar för en närstående som har omfattande behov av vård.
  • Brist på återhämtning och vila.
  • Otillräckligt stöd från omgivningen.

För att ställa diagnosen utmattningssyndrom måste stressen ha varit närvarande i minst sex månader, och den ska ha resulterat i både fysiska och psykiska symtom under minst två veckor.2,5

Olika faser av utmattningssyndrom och dess symtom

Utmattningssyndrom utvecklas gradvis över en längre tid, ofta under flera år, där en konstant stressnivå kombineras med otillräcklig vila. Utvecklingen kan delas in i tre typiska faser, som beskrivs nedan.

  • Riskfasen

    Det första steget i utvecklingen av utmattningssyndrom kallas prodromalfasen (ibland även förstadiet eller uppvarvning) och kan pågå under lång tid, ibland flera år. Under denna period kan du uppleva en rad kroppsliga och psykiska problem som kommer och går. Ju snabbare du uppmärksammar dessa besvär och agerar, desto mindre risk är det att du drabbas av allvarliga symtom. Vanliga tecken under prodromalfasen inkluderar:5

    • Sömnstörningar
    • Svårigheter med koncentrationen
    • Minnesproblem
    • Irritabilitet, kort stubin
    • Trötthet och låg energi
    • Nedstämdhet och brist på motivation
    • Ångest
    • Magbesvär, som IBS
    • Bröstsmärtor
    • Yrsel och hjärtklappning
    • Ökad känslighet för infektioner5
  • Den akuta fasen

    Den akuta fasen kan ibland smyga sig på, men den kan ofta också komma plötsligt och chockartat, vilket kan kännas som att ”gå in i väggen.” För vissa kan det inledas med en panikattack, medan andra kan vara oroliga för att de har fått en stroke. Du kan plötsligt känna dig desorienterad, ha svårt att stiga ur sängen eller till och med ha svårt att utföra vardagliga uppgifter som att göra kaffe. Symtom som uppträdde under prodromalfasen är vanliga även i den akuta fasen, där andra typiska tecken inkluderar:5

    • Djup utmattning och trötthet som inte går att vila bort.
    • Svårigheter att hantera press och krav.
    • Problem med planering, fokus och att genomföra uppgifter.
    • Nedsatt simultanförmåga.
    • Depression, ångest och oro.
    • Ökad känslighet för ljud och sinnesintryck.5

    Symtomen i den akuta fasen kan börja milda, men kan bli allvarligare om de inte tas på allvar.

    I detta skede söker många stöd och blir ofta sjukskrivna, kanske för första gången. Många upplever känslor av skuld och skam och ägnar tid åt att tänka på det som har hänt. Det kan leda till att man ifrågasätter sitt liv och oroar sig för om man någonsin kommer att fungera som vanligt igen.6

  • Återhämtningsfasen

    Efter några dagar eller veckor går man in i återhämtnings- eller anpassningsfasen. Under denna tid kan du fortfarande uppleva både psykiska och fysiska symtom vilka kan variera kraftigt, vilket innebär att de nödvändiga behandlingsinsatserna också kan se olika ut. Sömnen kan fortsätta att vara problematisk och tröttheten kan snabbt återkomma efter även mindre ansträngningar. Många patienter upplever även total arbetsoförmåga i denna fas. Det blir avgörande att lära sig att hushålla med sin energi och hitta metoder för att förbättra sömnen och återhämta sig.5,7

    När du så småningom börjar återfå din energi och de fysiska och psykiska symtomen avtar, är det bra att gradvis införa lätt fysisk aktivitet som korta promenader. Genom att få tillbaka din aktivitetsförmåga kan du känslomässigt förbereda dig för att eventuellt återgå till arbetet, även om de kognitiva symtomen ibland kan kvarstå under en längre tid.7

    Det är vanligt att uppleva bakslag under återhämtningsfasen, vilket ofta beror på en för snabb ökning av aktivitetsnivån. Anpassningsfasen kan vara långvarig, från några månader till flera år, och många uppger att deras stresstålighet är sämre än tidigare, även år efter att de drabbats av utmattning.5

Hur kan man minska risken för att få utmattningssyndrom?

Det är avgörande att ta de signaler på stress som du upplever på allvar. Ju tidigare du upptäcker stressrelaterade symtom hos dig själv, desto snabbare kan du vidta åtgärder för att förhindra att problemen förvärras.

  • Skapa tid för återhämtning: Stress gör det viktigt att avsätta tid för vila och energigivande aktiviteter som träning och socialt umgänge. God sömn är avgörande för återhämtning, så etablera regelbundna sömnvanor.
  • Våga sätta gränser: Arbetsgivaren har ansvar för att förebygga stress och relaterade sjukdomar. Om du mår dåligt av jobbet, prata med din chef eller skyddsombud. Studenter kan kontakta elevhälsan.
  • Skapa en balanserad vardag: Reflektera över din livssituation och sträva efter balans mellan skyldigheter och aktiviteter du tycker om. Avsätt tid för avkoppling och säg nej när det behövs. Diskutera arbetsfördelning hemma om den känns orättvis.
  • Lär dig dina varningssignaler: Lär dig känna igen dina varningssignaler för att snabbt göra förändringar. Efter sjukdom kan toleransen för stress minska, så insikter om dina reaktioner kan hjälpa dig att leva mer harmoniskt och ta hand om dig själv bättre.2

Behandling för utmattningssyndrom

Vilken typ av behandling du får vid utmattningssyndrom beror på dina specifika besvär och din personliga upplevelse. Du kan behöva olika former av stöd och hjälp för att återfå din hälsa. Den mest effektiva behandlingen bör skräddarsys efter dina symtom och din upplevelse av situationen.2

Samtalsterapi och KBT

Många finner värde i att diskutera sina tankar och känslor med en psykoterapeut. Kognitiv beteendeterapi (KBT) har visat sig vara särskilt effektivt för att hantera stressrelaterade problem som ångest, oro och sömnstörningar. KBT fokuserar på den specifika problematiken och arbetar mot tydliga mål. Målet är att förstå hur våra tankar, känslor och beteenden påverkar vårt välbefinnande. Genom att identifiera de faktorer som skapar och upprätthåller stress kan man finna nya vägar att hantera problemen.

Genom terapi kan du få insikter om sambandet mellan ditt liv och din hälsa. Det kan även ge dig värdefulla verktyg för att bättre hantera stress. Terapi kan hållas antingen i grupp eller individuellt.2,8

Läkemedelsbehandling

Det finns inga bevis för att själva utmattningssyndromet kan behandlas med läkemedel. Däremot kan medicin bli nödvändig, eftersom det är vanligt att personer med utmattningssyndrom också lider av depression och/eller ångestsyndrom. I dessa fall kan läkemedelsbehandling vara till hjälp. Vanligtvis används antidepressiva medel, vars positiva effekter ofta inte märks förrän efter 3-6 veckors behandling. Dessa mediciner skapar inte beroende, men en behandlingsperiod på minst sex månader rekommenderas. För svåra sömnstörningar kan en särskild typ av antidepressiv medel användas, antingen ensam eller i kombination med andra läkemedel.8

Sjukskrivning

Sjukskrivning, antingen helt eller deltid, kan vara nödvändig för att möjliggöra tillräcklig återhämtning och att hantera behandling och tillfrisknandet. Det är viktigt att förstå att patienter har olika grad av sjukdom när de söker vård, och att inte alla behöver en sjukskrivning. En sjukskrivning bör alltid ses i kombination med andra insatser, att bara vara sjukskriven leder inte automatiskt till att man blir frisk.8

Anpassade arbetsuppgifter

Om du ska påbörja arbetsträning eller återgå till jobbet är det avgörande att arbetsbelastningen anpassas efter din kapacitet. Det kan vara nödvändigt att få praktiskt stöd från exempelvis en personalchef för att förändra och anpassa din arbetsmiljö. Du kanske behöver ändrade arbetsuppgifter under en kortare tid eller på en mer långsiktig basis.

Varje arbetsplats bör också ha en policy för hur rehabilitering ska ske för anställda som är sjukskrivna, så att de kan återgå till arbetslivet. Om möjligt kan företagshälsovården fungera som en värdefull resurs i detta avseende.2

Fysisk aktivitet

Att påbörja regelbunden fysisk aktivitet är en central del av behandlingen. Det hjälper till att avlasta kroppen, ökar energinivån, förbättrar sömnen och minskar nedstämdhet. Intensiteten under träningen bör vara måttlig, vilket innebär att hjärtfrekvensen och andningen ökar något, liknande en rask promenad. Det viktigaste är att hitta en fysisk aktivitet som du verkligen tycker om och som du sedan kan genomföra regelbundet.8

Avslappning

För att lära dig att slappna av och varva ner kan du prova andningsövningar eller avslappningstekniker. Även värme, massage och olika behandlingar för kroppen kan erbjuda lindring och stödja din återhämtning. Andra aktiviteter som att måla kan skapa ett lugn och hjälpa dig att vara i nuet.2

Hur Stockholms beroendeklinik kan hjälpa dig

Om du har drabbats av utmattningssyndrom är det viktigt att du söker professionell hjälp för att kunna klargöra vart stressen finns i ditt liv innan symtomen förvärras. Stockholms beroendeklinik kan hjälpa dig att identifiera stressfaktorer, utvärdera din situation och bedöma vart du befinner dig i sjukdomsfasen, samt utforma en skräddarsydd behandlingsplan som passar dina behov.

Vårt team har gedigen erfarenhet av att behandla utmattningssyndrom och stressrelaterade problem såsom sömnstörningar, depression och ångest. Vi erbjuder terapi inklusive KBT som har visat sig vara särskilt effektivt vid behandling av utmattningssyndrom. Du kan välja mellan att få terapi online från bekvämligheten av ditt hem, eller personligen på vår klinik i Stockholm beroende på vad som passar dig bäst.

Om du vill veta mer om våra behandlingar, tveka inte att höra av dig till vårt team som gärna svarar på alla dina frågor. Kontakta oss på telefon 08-525 18 232 eller via e-post på info@beroendekliniken.se.

Sök hjälp idag

Vi är här för att hjälpa dig ta det första steget mot tillfrisknande.
MEJLA OSS 08-525 18 232

Fyll i formuläret så kontaktar vi dig snarast möjligt

”Obligatoriskt” anger obligatoriska fält

Fullständigt namnObligatoriskt
Detta fält används för valideringsändamål och ska lämnas oförändrat.