Vad är psykisk ohälsa?

Behöver du hjälp med psykisk ohälsa?

Vi erbjuder individanpassade behandlingar både online och personligen. Kontakta oss idag för att få hjälp.

Behandling Kontakta Oss

Psykisk ohälsa är idag ett folkhälsoproblem som påverkar både individer och samhället. Det omfattar olika typer av psykiska besvär och tillstånd. Det finns tyvärr även ett stigma kring psykisk ohälsa vilket gör att många undviker att prata om sina problem och väntar med att söka hjälp.

På denna sida kan du läsa om skillnaderna mellan psykisk hälsa och psykisk ohälsa, stigmat många upplever, vad som ingår i begreppet psyksisk ohälsa, samt symtom och riskfaktorer för psykisk ohälsa.

Vad är skillnaden mellan psykisk hälsa och psykisk ohälsa?

Det är inte helt enkelt att förstå exakt vad som skiljer begreppen psykisk hälsa och psykisk ohälsa åt. Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) samt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har därför kommit överens om en gemensam och konsekvent tolkning av dessa begrepp.

Psykisk hälsa

Psykisk hälsa är ett övergripande begrepp som inkluderar både psykiskt välbefinnande och psykisk ohälsa. Dessa två tillstånd är inte nödvändigtvis motsatser. En person som har en psykiatrisk diagnos, som ADHD eller autism, kan samtidigt uppleva psykiskt välbefinnande och må bra.

Psykiska besvär

Psykiska besvär är relativt vanliga och uppstår ofta som reaktioner på livets händelser eller situationer. Dessa besvär kan variera i intensitet, från milda till svåra, beroende på hur mycket de påverkar det dagliga livet. De är dock inte så allvarliga att de uppfyller kraven för en psykiatrisk diagnos.

• Exempel på psykiska besvär
  • Koncentrationssvårigheter
  • Stress
  • Oro
  • Ångest
  • Nedstämdhet
  • Sömnsvårigheter
  • Psykisk trötthet
  • Destruktivitet och självhat
  • Självmordstankar

Psykiatriska tillstånd

Psykiatriska tillstånd är psykisk ohälsa där de specifika kraven för en psykiatrisk diagnos är uppfyllda. Dessa tillstånd kan klassificeras i två huvudkategorier: psykiska sjukdomar och syndrom samt neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

• Psykiska sjukdomar och syndrom

  Psykiska sjukdomar och syndrom kan uppträda när som helst i livet.

  Exempel på psykiska sjukdomar och syndrom:

  • Missbruk och beroende
  • Depressiva syndrom
  • Ångestsyndrom
  • Tvångssyndrom
  • Personlighetssyndrom
  • Trauma– och stressrelaterade syndrom
  • Utagerande beteende- och impulskontrollstörningar
  • Schizofrenispektrumsyndrom, andra psykoser och katatoni
• Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

  Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är psykologiska funktionsavvikelser som vanligtvis inträffar under barndomen och tenderar att kvarstå även i vuxen ålder.

  Exempel på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar:

  • Adhd
  • Autismspektrumsyndrom inklusive autism och Aspergers syndrom
  • Kommunikations- eller språkstörningar
  • Tics/Tourettes syndrom
  • Intellektuell funktionsnedsättning
  • Specifika inlärningssvårigheter som dyslexi och dyskalkyli

Vad påverkar din psykiska hälsa?

Skyddande faktorer för psykisk hälsa inkluderar positiva sociala relationer, samhällsdelaktighet, fysisk aktivitet, hälsosam kost, tillräcklig sömn och meningsfulla sysselsättningar. En bra boendemiljö och trygg närmiljö är också viktiga.

Riskfaktorer kan vara konflikter inom familjen, missbruk, funktionsnedsättningar, långvariga sjukdomar, ensamhet, arbetslöshet och stress.

Psykisk ohälsa kan drabba alla och påverkas av ditt beteende, livsvillkor och den omgivande miljön. Många av dessa faktorer går att påverka över tid.

Riskfaktorer för psykisk ohälsa

Riskfaktorer för psykisk ohälsa är omständigheter som ökar sannolikheten att en person utvecklar psykiska besvär eller tillstånd. De kan finnas på flera nivåer: individ, familj, samhälle och miljö. Här är en sammanställning av vanliga riskfaktorer.

• Individuella faktorer
  • Ärftlig sårbarhet (genetisk predisposition)
  • Låg självkänsla eller negativ självbild
  • Bristande självkontroll eller social kompetens
  • Inlärningssvårigheter eller språkliga hinder
  • Svårigheter att hantera stress eller motgångar
• Familje- och relationsfaktorer
  • Otrygg uppväxtmiljö
  • Konflikter eller våld i hemmet
  • Föräldrar med psykisk sjukdom eller missbruk
  • Ensamstående förälder utan stöd
  • Brist på emotionellt stöd eller närhet
• Sociala och samhälleliga faktorer
  • Arbetslöshet eller ekonomisk utsatthet
  • Diskriminering, mobbning eller socialt utanförskap
  • Låg utbildningsnivå eller brist på meningsfull sysselsättning
  • Migration, kulturkrockar eller brist på tillhörighet
  • Begränsad tillgång till vård och stöd
• Livsstilsrelaterade faktorer
  • Riskbruk av alkohol, droger eller läkemedel
  • Fysisk inaktivitet och dåliga kostvanor
  • Sömnbrist eller störd dygnsrytm
  • Överdriven skärmtid eller digital isolering

Psykisk ohälsa är en betydande risk för suicid

Det finns en klar koppling mellan suicid och psykisk ohälsa, där individer som lider av någon form av psykisk ohälsa löper en högre risk att drabbas av flera avgörande riskfaktorer kopplade till både suicid och psykiatriska tillstånd. Allvarliga former av depression, ångestsyndrom, aloholmissbruk och drogmissbruk bidrar dessutom till en ökad risk för suicid. Suicidhandlingar inträffar ofta under krissituationer där ångest, psykisk smärta och känslor av hjälplöshet och hopplöshet intensifierar risken. Fullbordat suicid kan ses som en extrem följd av djupgående lidande.

Symtom på psykisk ohälsa

Här är en översikt över vanliga symtom på psykisk ohälsa, som kan variera i intensitet och form beroende på individ och situation.

• Emotionella symtom
  • Nedstämdhet eller ihållande sorg
  • Ångest, oro eller panikkänslor
  • Irritabilitet eller ilska utan tydlig orsak
  • Känslor av hopplöshet eller värdelöshet
  • Skam- eller skuldkänslor
• Fysiska och kroppsliga symtom
  • Sömnsvårigheter (insomni eller överdriven sömn)
  • Trötthet eller energibrist trots vila
  • Aptitförändringar (över- eller underätande)
  • Spänningar i kroppen, hjärtklappning eller magproblem
• Kognitiva symtom
  • Koncentrationssvårigheter
  • Glömska eller förvirring
  • Svårigheter att fatta beslut
  • Tankar som snurrar eller känns överväldigande
• Beteendemässiga symtom
  • Social isolering eller undvikande av kontakt
  • Minskad lust till aktiviteter du tidigare uppskattade
  • Självskadebeteende eller destruktiva vanor
  • Ökad konsumtion av alkohol, droger eller andra beroendeframkallande beteenden
• Tankemässiga symtom
  • Självmordstankar eller dödslängtan
  • Svartvita tankemönster (”allt eller inget”)
  • Överdriven självkritik

Hur vanligt är psykisk ohälsa i Sverige?

Enligt självskattningar är psykiska besvär som ångest, stress, nedstämdhet och sömnsvårigheter vanligt förekommande i den svenska befolkningen. År 2020 uppgav 41% av deltagarna att de hade problem med något av dessa besvär, varav 6% ansåg att besvären var allvarliga.

Bland unga människor i åldern 16–29 år är psykisk ohälsa ännu vanligare; över 50% angav att de hade problem med ångest, oro eller ängslan.

Psykiska besvär hänger ofta ihop med socioekonomiska faktorer, särskilt inkomster och utbildning. En större andel av individer med låg inkomst rapporterade olika typer av psykiska besvär jämfört med dem som känner att de har ett psykiskt välbefinnande.

I Sverige har 5% av befolkningen diagnosen depression, där kvinnor utgör en betydande större andel av fallen. Ungdomar drabbas oftare än genomsnittet, och 20% av dem som når vuxen ålder har haft en depression. Äldre söker sällan hjälp för depression, men bland de som lider av flera kroniska sjukdomar är förekomsten av depression hög. Mildare depressioner är också vanligare i äldre åldersgrupper.

Kvinnor får i nästan dubbelt så stor utsträckning vård för ångest-, stress- och utmattningssyndrom jämfört med män. Samtidigt är behandling för depression och bipolär sjukdom vanligare bland kvinnor. Män söker oftare vård för alkohol– och drogberoende, schizofreni och autism.

Stigma kring psykisk ohälsa och att söka hjälp

Det finns fortfarande ett stigma kring psykisk ohälsa, vilket gör att många undviker att prata om sina känslor för att de skäms. En smal norm för vad som anses ”normalt” kan leda till att personer med psykiatriska tillstånd uppfattas som svaga, vilket kan resultera i diskriminering på arbetsplatsen och i vården. Orsaken beror ofta på fördomar och okunskap.

Det kan vara svårt att övervinna stigma och skamkänslor, men ett sätt är att försöka separera en person från dennes handlingar. Försök att identifiera dina känslor och knyta dem till specifika situationer. Om du till exempel känner dig streassad och har problem med sömnen, kan det bero på en överbelastning av arbetsuppgifter. Detta är inte en reflektion av dig som person eller din arbetsinsats, utan snarare ett resultat av att ha för mycket att göra.

För att förebygga psykisk ohälsa och suicid är det viktigt att minska stigmatiseringen genom ökad öppenhet och kontakt mellan människor. Ett gott bemötande och kunskap om psykiska besvär underlättar för dem som söker hjälp. Hos Stockholms beroendeklinik bemöter vi alla som kommer till oss med respekt, omtanke och empati. Vårt medkännande team kommer aldrig att dömma dig utan gör allt för att du ska känna dig bekväm att prata om dina känslor och din situation, utan att någonsin behöva känna skam. Att ta steget att våga söka hjälp och prata om sina problem är något som ska upplyftas och tyder på mod.

Hur behandlas psykisk ohälsa?

Här kan du läsa om behandlingsalternativ för psykisk ohälsa.

Kotakta oss om du behöver hjälp med psykisk ohälsa

Hör av dig till oss idag för att få mer information om våra behandlingsmöjligheter och hur vi kan stötta dig på bästa sätt. Vi erbjuder en kostnadsfri konsultation helt utan krav. Du kan fylla i formuläret nedan, ringa eller mejla oss så hör vi av oss så snart vi kan.

Kontakta oss idag

Vi erbjuder effektiv behandling av substansberoenden, beteendeberoenden och psykisk ohälsa.

Ring oss kontakta oss

Vanliga frågor

• Klassas medberoende som psykisk ohälsa?

  Medberoende räknas inte som en formell psykiatrisk diagnos, men det betraktas ofta som ett psykologiskt tillstånd som kan ha djupgående effekter på ens psykiska hälsa. Här kan du läsa mer om medberoende.

• Kan psykisk ohälsa gå över av sig själv?

  I vissa fall kan milda psykiska besvär gå över med tid, vila och stöd från omgivningen. Men om besvären kvarstår eller förvärras är det viktigt att söka professionell hjälp för att få rätt stöd och behandling.

• Hur vet jag om jag behöver hjälp?

  Om du upplever att dina känslor, tankar eller beteenden påverkar din vardag negativt under en längre tid – till exempel om du har svårt att sova, känner dig nedstämd, har ångest eller isolerar dig – kan det vara dags att prata med någon. Du behöver inte ha en diagnos för att få hjälp.