Man brukar dela in beroendeframkallande droger utifrån effekten som de har på användaren. Det finns olika klassificeringsverktyg och i den här texten utgår vi ifrån det s.k. droghjulet (se nedan). Enligt denna klassificering finns det sju olika grupper; stimulantia, depressiva, opioider, hallucinogener (psykedelika),  inhalationsmedel (sniffningspreparat), cannabinoider, dissociativa medel och empatogener. Om du misstänker att någon som du står nära använder droger så kan detta vara bra att läsa på om de olika sorterna och vilka effekter som de har. Det kan hjälpa dig att identifiera vilka droger som används och diskutera riskerna på ett informerat sätt.

 

Olika typer av droger

 

Stimulantia

I den centralstimulerande gruppen hittar vi några av världens mest använda droger. De här drogerna ger en omedelbar känsla av eufori, självsäkerhet och vakenhet. Centralstimulantia är vanebildande, mycket beroendeframkallande och kan leda till ett allvarligt psykiskt och fysiskt beroende. Olika typer av centralstimulantia inkluderar: koffein, nikotin, kokain, metamfetamin, amfetamin och receptbelagda läkemedel som Adderall, Concerta och Ritalin. Centralstimulerande läkemedel skrivs ofta ut för sjukdomar som ADHD och narkolepsi.

Effekter av centralstimulantia:

  • rusande hjärtslag
  • svettningar
  • ökad energi
  • ökat självförtroende
  • eufori
  • minskad aptit
  • gnisslar tänder
  • spänd käke
  • förstorade pupiller
  • paranoia
  • ångest
  • humörsvängningar
  • sexuell upphetsning
  • rastlöshet

Depressiva medel

Till skillnad från centralstimulantia saktar depressiva medel ner det centrala nervsystemet. Den vanligaste drogen i denna grupp är alkohol.  Andra depressiva medel är olika typer av bensodiazipiner som skrivs ut av läkare till personer med ångest, tvångssyndrom, sömnlöshet och andra medicinska tillstånd som gör att personen inte kan slappna av. De här drogerna har en avslappnande och stressreducerande effekt.

Effekter av CNS-depressiva medel:

  • avslappning
  • självsäkerhet
  • minskade hämningar
  • eufori
  • förhöjd kroppstemperatur
  • försämrade kognitiva funktioner
  • försämrat minne
  • lågt blodtryck
  • förlust av koordination

Opioider

De vanligaste opioiderna utvinns ur opiumvallmons frö men det finns också kemiska framställda preparat. I den här gruppen hittar vi Oxycontin, Oxynorm, morfin och Fentanyl. Opioider används inom sjukvården som smärtstillande medel och de kan i större doser ge en känsla av eufori hos användaren. Opioider ordineras ofta av läkare till personer som lider av intensiv och kronisk smärta. Drogerna är starkt vanebildande och ett beroende kan bildas snabbt. I denna grupp hittar vi också orsaken till de flesta överdoser som sker.

Effekter av opioider:

  • ökat självförtroende
  • smärtlindring
  • känner sig trygg
  • sömnig
  • känsla av att vara oövervinnlig
  • varm i kroppen
  • klåda
  • sammandragna pupiller
  • långsam andning
  • kräkning
  • illamående
  • eufori
  • svettningar
  • överdoser

Hallucinogener

Hallucinogener

Kallas även för psykedelika. I den här gruppen hittar vi LSD, magic mushrooms och meskalin.  De här drogerna påverkar hjärnan på ett sätt som gör att användaren upplever hallucinationer och förstärkta sinnesintryck.

Effekter av hallucinogener:

  • hallucinationer
  • kontrollförlust
  • förstärkta sinnesintryck
  • panikkänslor
  • humörsvängningar
  • sexuell upphetsning
  • rädsla
  • kräkningar
  • psykos

Inhalationsmedel (sniffning)

Det finns många droger som kan sniffas men den här gruppen handlar om olika hushållsprodukter och vätskor som säljs helt lagligt. Bland dessa hittar vi spritpennor, färg, thinner, lustgas, tändargas och bensin. 

Effekter av inhalanter:

  • förlorat luktsinne
  • hjärnskador
  • näsblod
  • eufori
  • blå läppar
  • snabbare hjärtrytm
  • yrsel
  • fnissningar
  • sluddrigt tal
  • hallucinationer
  • medvetslöshet

Cannabinoider

Cannabis är en av de mest använda drogerna i världen. Drogen fungerar som en hallucinogen och kan även ha liknande effekter som depressiva medel. Cannabis är ett samlingsnamn för olika preparat som framställs ur växten cannabis sativa, men det finns också syntetiska cannibinoider. Bland de vanligaste preparaten hittar vi hasch, marijuana och hascholja. Cannabis är narkotikaklassat i Sverige men det finns många länder som har genomfört en avkriminalisering eller legalisering av drogen. Det finns också läkemedel som innehåller cannabinoider som används för att behandla illamående vid cancer, kronisk smärta och depression.

Effekter av cannabis:

  • depression
  • förlängd reaktionstid
  • paranoia
  • ångest
  • minskad sexlust
  • försämrat verbal IQ
  • försämrad exekutiv förmåga
  • nedsatt tidsuppfattning
  • avslappning
  • smärtlindring
  • försämrat närminne
  • torr mun
  • ökad aptit, sockersug

Dissociativa droger

De här droger förvrider användarnas uppfattning om verkligheten och får dem att dissociera, därav namnet. Inom den här gruppen hittar vi bland annat ketamin och DXM. Användare av dissociativa droger kan uppleva att de betraktar sig själva utifrån.  Dissociativa droger kan ge en falsk känsla av oövervinnlighet och uppmuntra användaren att delta i riskabelt beteende.

Effekter av dissociativa droger:

  • eufori
  • avslappnad
  • glad
  • smärtfri
  • avdomnad
  • tappar verklighetsförankringen
  • hallucinationer
  • isolering
  • depression
  • ångest
  • självmordstankar
  • talsvårigheter
  • minnesluckor

Empatogener

Kallas även för entaktogener. Empatogener ökar användarens känsla av att höra ihop med och ha djup kontakt med andra människor. Drogen påverkar hjärnan genom att skapa en frisättning av dopamin och serotonin. Den vanligaste drogen inom denna grupp är Ecstasy (MDMA).

Effekter av empatogener:

  • känner tillhörighet
  • empati
  • samhörighet
  • förståelse/empati
  • energi
  • sexuell upphetsning
  • erektil dysfunktion
  • svettningar
  • ökad kroppstemperatur
  • uttorkning 

Viktigt att komma ihåg är att många drogmissbrukare blandar olika preparat för att få olika effekter. Oftast har man dock en huvuddrog som man oftast återkommer till. Om personer har ett kaotiskt droganvändande ökar risken för överdoser och skador.