Samsjuklighet eller dubbeldiagnos som det också kallas, innebär att en person har diagnostiserats med både ett beroende och en psykisk sjukdom. Aktuell forskning visar att cirka 70 procent av de som söker vård för beroende också har minst en annan psykiatrisk sjukdom. Ibland är det beroendet som har orsakat den psykiska ohälsan och ibland tvärtom. Oavsett vad som var hönan eller ägget så är man i forskarvärlden idag överens om att man måste behandla båda sjukdomarna samtidigt. Den typen av integrerad vård kan idag tyvärr vara svår att hitta. 

Vad betyder samsjuklighet?

Samsjuklighet kallas även för dubbeldiagnos eller komorbiditet och innebär att en person lider av mer än ett hälsotillstånd. I de här sammanhanget menar man vanligtvis ett beroende tillsammans med en psykisk sjukdom som t.ex. depression, ångest, posttraumatisk stress, bilpolaritet eller psykos. Det finns ett starkt samband mellan psykisk ohälsa och beroende och majoriteten av de som söker beroendevård har också minst en annan psykiatrisk diagnos.

Psykisk sjukdom

Psykisk ohälsa påverkar hur en person tänker, känner och beter sig. Det finns många olika typer av psykiska sjukdomar som påverkar varje individ annorlunda. En lista, som inte ska ses som heltäckande, med exempel på psykisk ohälsa skulle kunna inkludera:

  • depression
  • ångest
  • bipolär sjukdom
  • schizofreni
  • ätstörningar
  • psykossjukdomar
  • självskadebeteende
  • personlighetsstörning
Contact Starta resan till återhämtning idag: call ring 08-124 00 284.

Psykisk sjukdom eller beroende: vad kom först?

Ibland kan det vara svårt att avgöra om det är den psykiska ohälsan som är orsaken till att en person använder droger eller om det är droganvändningen som har orsakat den psykiska sjukdomen. När det gäller depression och beroende så är oftast depressionen sekundär och symptomen förbättras eller försvinner ofta när patienten slutar använda alkohol och droger.

Riskfaktorerna för beroende och psykisk ohälsa är mycket lika varandra det kan handla om till exempel; upplevelser från tidig barndomen, genetisk risk, traumatiska upplevelser i barndomen eller trauman i vuxen ålder. De är några av de faktorer som kan öka risken för att en person drabbas av psykisk sjukdom och ett beroende.

Svårigheter med samsjuklighet

Både psykisk ohälsa och beroende har en betydande inverkan på individens och deras närståendes liv. När de existerar tillsammans så kan det bli extra problematiskt. Exempel på detta är:

  • självmedicinering med alkohol och droger 
  • svårigheter att genomföra en neuropsykiatriska utredning
  • bristande följsamhet i behandlingen
  • svårigheter att hitta integrerad vård
  • risken för återfall ökar
  • läkemedel kan vara svåra att ställa in och risken för överdos ökar

Det finns idag en bred samsyn om att personer med samsjuklighet bör få integrerad behandling. Detta står också inskrivet i Socialstyrelsens riktlinjer. Bristen på sådan vård är dock påtaglig och beror till stora delar på att ansvaret för dessa patienter delas mellan kommuner och landsting och psykiatri och beroendevård. Många patienter faller mellan stolarna och får inte den vård de behöver vilket ökar risken för överdoser och psykisk ohälsa.

Behandling av samsjuklighet, integrerad vård ett krav

Dubbeldiagnos är ett komplext tillstånd och det finns många olika behandlingsalternativ. Oavsett vad som kom först, beroendet eller den psykiska sjukdomen, så behöver patienten integrerad vård under ett och samma tak. Den psykiska sjukdomen kan inte behandlas korrekt om patienten är aktiv i sitt missbruk och patienten har en stor risk för återfall i sitt beroende om den inte samtidigt får behandling för sin psykiska ohälsa.

 

Enligt Socialstyrelsens riktlinjer ska patienter med samsjuklighet få integrerad vård, d.v.s. samtidig behandling av både beroendesjukdomen och den psykiska ohälsan. I praktiken är det få regioner som kan erbjuda sådan vård. Istället berättar många patienter att de blir slussade mellan psykiatrin och beroendevården och att det inte finns en läkare som är ansvarig för helheten. På grund av resursbrist är det också svårt att få längre behandlingstider på ett sjukhus. Istället erbjuds akutvård och medicinsk avgiftning som ofta handlar omnågra dagars vistelse. Sedan hänvisas man till regionens öppenvård eller till kommunen. På sjukhus är vården medicinskt inriktad även om det förekommer psykologisk behandling samt psykoterapi.

Om du eller någon närstående lider av samsjuklighet så är de viktigt att hitta en behandlingsorganisation som kan hantera både psykiatri och beroendevård. Sådana kliniker kan finnas inom din region och på vissa privata kliniker. Om du får offentlig vård har du också rätt att få SIP-möten (samordnad individuell plan) där dina olika vårdgivare samlas för att planera din vård.

Vill du veta mer om hur vi på Stockholms beroendeklinik behandlar samsjuklighet är du välkommen att kontakta oss.

Referens

1 Att leva drogfritt – Ett liv i och vägen ur missbruk vid psykiatrisk samsjuklighet,

2

Kontakta oss idag

Om du behöver råd om att få beroendebehandling för missbruk, ring vår hjälplinje på 08-124 00 284 för att ordna en kostnadsfri beroendebedömning. Vi har öppet dygnet runt.

Du är nästan där.