Det är svårt att bryta ett heroinberoende. Men det går. Kanske läser du det här för din egen skull, eller för att du oroar dig för någon i ditt liv. Många ser heroinmissbruk som ett misslyckande eller en svaghet, men det är ett medicinskt tillstånd som går att behandla, precis som andra former av beroende. Vi finns här om du behöver stöd.
Innehållsförteckning
Vad är heroin och hur används det?
Heroin är en substans som tillhör en grupp droger som kallas opioider. Den utvinns ur morfin, ett ämne som kommer från den asiatiska opiumvallmon.
Det vanligaste är vitt eller brunt heroin i pulverform, men det finns också en mörkare, klibbig variant som kallas rökheroin. Namnet kommer av att den formen oftast röks i stället för att injiceras eller sniffas.
Heroin kan användas på flera sätt. Vissa röker det, andra sniffar pulvret, och vissa injicerar det direkt i blodet med en spruta. Injicering ökar risken för allvarliga infektioner betydligt mer än att röka eller sniffa drogen. Men, vad är jonk då? Det är helt enkelt ett slangord för heroin.
Hur påverkar heroin kroppen och hjärnan?
Heroin är en drog som dämpar det centrala nervsystemet. Precis som andra opioider verkar den genom att aktivera kroppens my-opioidreceptorer, som bland annat styr smärta, njutning, hjärtrytm, sömn och andning.
Direkt efter att du tagit heroin kommer en stark känsla av eufori, tillsammans med värmekänsla i huden, muntorrhet och en tung känsla i armar och ben. Men själva heroinruset är kortvarigt. Ganska snabbt övergår det i dåsighet, långsammare andning och svårighet att tänka klart. Illamående, kräkningar och kraftig klåda är också vanligt.
Hur starkt och hur länge effekten sitter i beror på flera saker, bland annat hur mycket du tagit, hur ren drogen är, din egen tolerans, och om du samtidigt använder alkohol eller andra läkemedel.
Alla sorters narkotika innebär hälsorisker, men opioider som heroin har särskilt hög risk för beroende och är den typ av drog som oftast bidrar till dödsfall genom överdoser, enligt Folkhälsomyndigheten.
Hur vanligt är heroinmissbruk i Sverige?
Heroinmissbruk är sällsynt i Sverige. Mindre än 0,1 procent av den vuxna befolkningen uppger att de använt heroin under det senaste året, enligt Folkhälsomyndigheten. Hur många som lever med ett opioidberoende vet vi inte säkert, eftersom det saknas tillförlitliga uppskattningar, men ungefär 8 000 personer har årligen kontakt med vården för denna diagnos.
Antalet narkotikarelaterade dödsfall i Sverige har minskat med 37 procent sedan 2015, enligt Folkhälsomyndighetens senaste narkotikarapport. Fram till 2020 var heroin den opioid som oftast var inblandad i dödsfallen, men sedan dess har oxikodon tagit över den platsen.
Tecken på heroinmissbruk
Även om heroinmissbruk är ovanligt kan tecknen vara svåra att se, både hos dig själv och hos någon i din närhet.
-
Beteendemässiga tecken
Vid heroinmissbruk förändras ofta beteendet innan de fysiska tecknen blir tydliga.
- Hemlighetsmakeri kring vad man gör och var man är
- Att strunta i ansvar som jobb, studier eller familj
- Plötsliga ekonomiska problem, eller att pengar försvinner
- Att dra sig undan socialt, från vänner och familj
- Ett tvångsmässigt fokus på att skaffa mer heroin
Ju fler av tecknen som stämmer in, desto starkare skäl att ta det på allvar.
-
Fysiska tecken
Kroppsliga tecken på heroinmissbruk är oftast tydligast under själva ruset. Det beror på att heroin påverkar nervsystemet direkt, enligt Internetmedicin.
- Små, sammandragna pupiller
- Sluddrigt tal och långsamma rörelser
- Tyngre eller långsammare andning
- Illamående
- Försämrad hygien
- Märken efter injektioner på armar eller ben
Flera tecken samtidigt, särskilt tillsammans med de beteendemässiga tecknen ovan, är starka skäl att prata med någon.
Effekter och risker av heroinmissbruk
Med tiden krävs allt mer heroin för att få samma effekt. Det är ett tecken på att kroppen bygger upp tolerans.
Långvarigt heroinmissbruk sliter hårt på kroppen. Upprepad injicering skadar ofta vener, och organ som hjärtat, levern och njurarna kan ta stryk över tid. Injektionsstället riskerar också att bli inflammerat eller infekterat om utrustningen inte är steril.
Heroin blandas dessutom ofta med andra ämnen på gatan. Du vet därför sällan exakt vad du faktiskt får i dig, och dessa tillsatser kan täppa till blodkärl och orsaka permanenta skador på inre organ.
Psykiskt kan ett långvarigt missbruk leda till isolering. Relationer till familj och vänner kan bli lidande, liksom förmågan att sköta jobb eller studier. Utöver de här långsiktiga effekterna kan heroin också orsaka en överdos, en akut och livshotande risk.
Överdosrisk vid heroinmissbruk: varför toleransen spelar roll
En överdos av heroin är farlig eftersom drogen dämpar andningen. Vid en tillräckligt hög dos kan andningen bli så långsam att kroppen inte längre får tillräckligt med syre.
Om du har varit drogfri en period, även bara några veckor, sjunker kroppens tolerans snabbt. Suget efter heroin kan finnas kvar precis lika starkt som innan, men mängden kroppen tål är betydligt mindre. Många livshotande överdoser sker därför bland personer som nyligen kommit ut från fängelse efter en tvingad period utan droger, enligt Internetmedicin.
Stigma, smitta och sociala konsekvenser av heroinmissbruk
Skam och rädsla för att bli dömd gör det ofta svårare att söka hjälp för heroinmissbruk. Den känslan är begriplig, men den behöver inte stå i vägen. Enligt Folkhälsomyndigheten är oro för att straffas en av de vanligaste anledningarna till att personer som använder narkotika väntar med att söka vård.
Att injicera heroin med sprutor och kanyler som delas ökar risken för att smittas av bland annat hepatit B, hepatit C och hiv. På sprututbytesmottagningar kan du byta använda injektionsverktyg mot nya, ett sätt att minska den risken utan att döma dig för hur du använder drogen. Skammen brukar minska så fort man pratar med någon som inte dömer.
Abstinens från heroin: vad som händer när man slutar
Abstinens från heroin brukar börja inom ett dygn efter senaste dosen, ibland redan efter några timmar. Besvären är som starkast efter två till fyra dygn, och klingar sedan gradvis av.
Vanliga symtom under abstinensen är vidgade pupiller, snuva, diarré, gåshud, kallsvettningar, värk och en stark rastlöshet. För många med ett svårt beroende är symtomen mycket plågsamma. Det kan göra att man tar till desperata åtgärder för att få lindring, enligt Internetmedicin.
Att försöka klara abstinensen helt själv kan vara både plågsamt och riskfyllt, särskilt om kroppen samtidigt är försvagad. De flesta behöver därför medicinsk hjälp för att trappa ner på ett tryggt sätt, ofta i form av läkemedelsassisterad behandling, förkortat LARO.
Hur får man hjälp med heroinmissbruk?
LARO, läkemedelsassisterad behandling, är den vanligaste och mest etablerade behandlingen vid opioidberoende, som heroinmissbruk är en form av. Enligt Socialstyrelsen ska behandlingen bestå av både läkemedel som är godkända för opioidberoende och psykologiskt eller psykosocialt stöd, utformat utifrån dina egna behov.
LARO är väl beprövat. Enligt EUDA skyddar behandlingen mot överdos och minskar risken för smittspridning vid injicering.
Du kan läsa mer om opioidberoende och om behandling av drogberoende i stort på våra andra sidor, men här på Beroendekliniken hjälper vi dig att komma igång med rätt stöd för just din situation.
Hur kan Beroendekliniken hjälpa?
Hos Beroendekliniken kan du få hjälp med heroinmissbruk genom öppenvård, där du bor kvar hemma och kommer till oss för samtal, eller genom ett behandlingshem om du behöver mer stöd dygnet runt.
Om kroppen behöver avgiftas från heroin sker det alltid under medicinsk övervakning, innan resten av behandlingen börjar. Vi hjälper också med andra typer av drogberoende, inte bara heroin.
”Nu firar min man och jag tre nyktra år i dagarna. Friskare och gladare. Går på möten minst en gång i veckan och gör service emellanåt. Tur att vi hittade dig Peter!”
— Anonym feedback från en patient och närstående
Behöver du hjälp med heroinmissbruk?
Om du är orolig för någon i ditt liv
Att se någon i ditt liv ha problem med heroin väcker ofta både rädsla och hjälplöshet. Du kanske inte vet vad du ska säga, eller är rädd för att göra situationen värre.
Du behöver inte ha alla svar. Att lyssna utan att döma, och fråga vad personen faktiskt behöver just nu, gör ofta större skillnad än du tror. Hör gärna av dig till oss om du vill prata igenom situationen.
Ta nästa steg
Oavsett var du befinner dig just nu är du välkommen att höra av dig. Kontakta oss så snart du känner dig redo. Vill du prata igenom din situation innan du bestämmer dig, är det också okej. Din husläkare är också alltid ett alternativ om du hellre vill börja där.
Att få hjälp börjar med ett samtal
Vanliga frågor om heroinmissbruk
-
Hur ser heroin ut och hur kan man känna igen det?
Heroin är oftast ett vitt eller brunt pulver, men kan också vara en mörk och klibbig substans som kallas rökheroin. Det kan vara svårt att känna igen på utseendet ensamt, eftersom det ofta blandas med andra ämnen. Beteendeförändringar och fysiska tecken, som sammandragna pupiller och sluddrigt tal, säger oftast mer än själva utseendet på drogen.
-
Vad är rökheroin och skiljer det sig från vanligt heroin?
Rökheroin, ibland kallat black tar-heroin, är en mörkare och klibbigare form av heroin. Det är vanligast att röka heroin i den formen, i stället för att injicera eller sniffa det. Effekten på kroppen är i grunden densamma som med andra former av heroin, skillnaden ligger främst i hur drogen används och hur den ser ut.
-
Kan man bli beroende av heroin efter ett enda tillfälle?
Nej, inte i bemärkelsen att ett kliniskt beroende uppstår redan efter en enda gång. Men heroin har en mycket hög beroendepotential, och risken ökar snabbt ju oftare du använder det. Ett kliniskt beroende kännetecknas i stället av ett mönster, till exempel sug, kontrollförlust, ökad tolerans och abstinensbesvär.
-
Hur många i Sverige har problem med heroin?
Användningen av heroin i Sverige är låg, färre än 0,1 procent av vuxna uppger att de använt det under det senaste året. Det totala antalet personer med ett opioidberoende är svårare att uppskatta exakt, men ungefär 8 000 personer har årlig kontakt med vården för diagnosen, enligt Folkhälsomyndigheten.
Fyll i formuläret så kontaktar vi dig snarast möjligt
”Obligatoriskt” anger obligatoriska fält